Konsten att upptäcka en splogg

Att det finns många innovativa sätt att skaffa länkar till webbplatser är väl känt inom SEO-världen. Var gränsen går för det tillåtna är ett ständigt hett debattämne. Ett sedan flera år tillbaka vanligt sätt är att skapa en splogg eller spamblogg (eng. splog, spam blog) som gör allt för att se ut som en riktig blogg.

Wikipedias definition av en splog är fritt översatt: “…konstgjorda bloggar som skaparen använder för att gynna vissa webbplatser eller för att dessa ska hamna högre i sökmotorernas träfflistor”.

Många sploggar sysslar med plagiering (eng. online plagiarism) och innehållsstöld (eng. content theft), dvs. snor innehåll från andra ställen. Gärna automatiserat så att det kräver så lite manuellt arbete som möjligt. En s.k. Scraper site som hämtar innehåll genom web scraping eller blog scraping eller använder datagenererad inauthentic text. Men man kan också manuellt skriva kortare “tom, opersonlig” text på egen hand och kanske snor några rader här och där utan högre ambition än att skapa länkkraft.

Men hur upptäcker man en splogg?

Steg 1. Är bloggen från en gratis bloggtjänst som exempelvis blogger.com eller wordpress.com?

Steg 2.Finns det någon pålitlig information om vem som står bakom sidan?

Steg 3. Verkar innehållet ogrammatiskt eller innehållsmässig gallimatias så är det ju enkelt att avgöra, men om det inte är det ska kan man läsa texten noga. Var uppmärksam om den inte har personlig touch eller är analyserande.

Steg 4. Ta en mening och kopiera in i Google och gör en sökning för att se om det kan röra sig om en plagiering. Någon exakt gräns för plagiering kan vara svår att dra.

Steg 5. Kolla vilka länkar som finns på sidan genom att föra musen över länken. Länkar det till en sida som har något kommersiellt syfte så var på din vakt. Kolla fler länkar från fler inlägg på samma blogg och se om du hittar fler länkar till samma kommersiella webbplatser.

Steg 6. Kolla i Yahoo Site Explorer vilka andra sajter som länkar till den befarade sploggen. Där kan man hitta fler sploggar.

Här är ett exempel. Boktok.wordpress.com är en ganska typisk splogg.

1. Den är skapad av wordpress gratistjänst.

2. Det finns ingen pålitlig information om vem som står bakom sidan.

3. Texten är inte ogrammatisk eller gallimatias men den är tunn och varken subjektiv eller analyserande.

4. Kopierar man texten ser man att stora delar är samma texter som finns på flera nätbokhandlar. Alltså ren förlagstext.

5. Kollar man utlänkarna hittar man återkommande länkar till bokfynd.nu och reviewscout.com.

6. I Yahoo site Explorer hittar man inlänkar. Det är många sådana inlänkar från DN som använder Twingly genom att Boktok är pingad i Twingly. Man kan ju bara hoppas att Google , Yahoo, Microsoft, Ask etc inte ger nåt värde, dvs. länkkraft (eng. link juice), till dessa utlänkar. Desutom finns en länk från Landskronakultur.se som ligger kvar i koden utan att den länkar från någon synlig text på själva sidan.

Soekoptimering.wordpress.com är en annan splogg.

1. Den är skapad av wordpress gratistjänst.

2. Det finns ingen pålitlig information om vem som står bakom sidan.

3. Texten är inte ogrammatisk eller gallimatias men den är inte särskilt personlig och analyserande, men i detta fall har skaparen lagt ner lite tid på att skriva hyfsat vettigt.

4. Genom några sökningar på innehållet kan jag inte se att det handlar om plagiat.

5. Kolla man utlänkar ser man at de flesta går till gefledesign.se, stefan-persson.se och seo-optimerng.com. På länkade ord som aftonbladhet kan man se att det är rester efter en sökoptimeringstävling som startades av Jim Westergren.

6. I Yahoo site explorer kan man se inlänkar från bland annat rssmix.com, och www.freewebs.com/dagbladhet/ som är en fejkad webbsida skapad på ett gratis webbhotell. Andra liknande sploggar som länkas till från soeoptimering.wordpress.com är barasport.wordpress.com, svenska-sidor.blogspot.com

Sökmotorerna har ett gigantiskt arbete framför sig att hantera denna innehållssörja.

Matt Cutts om betalda länkar

Googles Matt Cutts förklarar att man inte accepterar betalda länkar (eng. paid links) som ett sätt för att vandra uppåt i Googles träfflistor. Han visar ett mycket bra exempel på hur en “paid review with link” ser ut på sökordet radiosurgery.

Jag har aldrig trott på betalda länkar och annan länkhandel, länkköp eller vad man vill kalla det. Nej, jag tror inte ens på sponsrade länkar i nån större utsträckning. Det betyder inte att jag är emot annonsering på webben, men den tid och kraft man ska lägga ned på sökoptimering av sina webbsidor används bäst på annat arbete som att skapa bra innehåll och förbättra webbplatsens sökbarhet.

Låt säga att du köper en betald länk från en “professionell” webbkatalog. Låt oss ta norska Kvasir som ett exempel eftersom en av mina kunder hade en betald länk där. Google vet med all sannolikhet att Kvasir kräver betalt av företag och någon länkkraft av värde ger det knappast. Länken kan dock ge trafik och frågan är om den trafiken är värd pengarna.

Låt säga att man får tio besökare per dag via den länken. En loggfilsanalys visar t.ex. att hälften bara stannar kvar ett par sekunder och att andra hälften stannar i genomsnitt en minut. Av de som stannar i genomsnitt en minut är det bara en i veckan som uppfyller ett s.k. “goal”. Låt säga att målet man satt upp är att de ska anmäla sig till ett nyhetsbrev. Är det värt pengarna för den betalda länken att få en användare i veckan att anmäla sig till ett nyhetsbrev (som kanske hälften inom en månad avanmäler sig till)? Hur mycket tid lade du ner på att köpa länken och göra loggfilsanalysen? Var det fortfarande värt pengarna? Hur många anmäler sig till nyhetsbrevet när de kommer in från neutrala inlänkar?

Länkkraften, dvs. PageRank i Googles fall, är långt i från allt för att vandra uppåt i träfflistorna, men det är viktigt att fastslå att det är neutrala, icke-betalda länkar som räknas och det är inte dess kvantitet som är viktigast utan dess kvalitet. En länk från en professional bibliotekswebbkatalog är mycket mer värd än SEO-skapade länkkataloger som i värsta fall kan vara länkfarmar. Men mer om detta en annan gång.

Öppet brev från Francois Bancilhon till Steve Ballmer

Mandriva, som gör en linuxdistribution med samma namn, lyckades nyligen slutföra en affär med regeringen i Nigeria om att leverera 17.000 enheter av Intels Classmate-PC med Mandriva förinstallerat. Nu har köparna i Nigeria meddelat att man kommer att betala för mjukvaran som avtalat men att man kommer att installera Windows istället. Det har föranlett Mandrivas VD Francios Banchilon att skriva ett öppet brev till Steve Ballmer på Mandrivas blogg 31 oktober. Han skriver bland annat:

Steve! What have you done to these guys to make them change their mind like this? It’s quite clear to me, and it will be to everyone. How do you call what you just did Steve? There is various names for it, I’m sure you know them./—/ Of course, I will keep fighting this one and the next one, and the next one. You have the money, the power, and maybe we have a different sense of ethics you and I, but I still believe that hard work, good technology and ethics can win too.

Den 5 novemebr har Christopher Dawson lyckats få “a rather informal”(!) intervju med Francois Banchilon som han summerar på ZDnet:

“The more important issue (Read:for Mandriva and Francois) was that the Nigerian customers (and other customers in similar situations with whom they have partnered around the world) really valued the ability to be part of the localization efforts for the software and, in fact, to generate local jobs. Microsoft does not offer the ability to customize at this level for a “local market and involve local people in terms of content./—/The true opportunity for Linux, he noted, will be in emerging markets where the openness and customizability of the software for local markets has the most value. He felt that the Nigerian deal was particularly important because it could have been a model for other similar situations, which are remarkably widespread in developing countries.”

Men nu finns en öppning enligt en artikel av Jeremy Kirk från IDG News services:

Nigeria’s Universal Service Provision Fund (USPF) wants to keep Mandriva Linux on the Classmate PCs, said an official who identified himself as the program manager for USPF’s Classmate PCs project. “We are sticking with that platform,” said the official, who would not give his name.

Microsofts motstrategi lyder:

“Microsoft is still negotiating an agreement that would give TSC US$400,000 for marketing activities around the Classmate PCs when those computers are converted to Windows. “Microsoft is able to offer a comprehensive education solution — including software, training and support — on the 17,000 Classmate PCs for 200 schools across Nigeria,” the statement said.”

Monopolisterna på Microsoft har visat sitt fula tryne. Ingen ska tydligen tro att Linux kommer att vara enkelt att sprida i utvecklingsländerna.

Sökoptimeringens vara eller icke vara

Per Axbom har skrivit ett redan intensivt omdebatterat debattinlägg om att sökmotoroptimering alltid är fult i Computer Sweden 31 oktober. Artikeln har bland annat berörts av Nikke Lindqvist som väl fångat Axboms stundtals märkliga, stundtals huvudet på spiken slutsatser i frågan om sökoptimeringens vara eller icke vara. I en drömvärld skulle det räcka med att bara följa standarder (syftar Axbom på W3C-standarder enbart?) och skriva bra innehåll. Tyvärr finns alldeles för många exempel på när det gjorts och ändå har det inte räckt för att man t.ex. i texterna glömt att använda de ord och fraser som användarna söker på eller att man glömt bort title-taggen och meta description.

Axbom gör skillnad mellan sökmotoroptimering och användaroptimering. Dvs. han är den gode som tänker på att bli hittad av användaren (inte flirta med sökmotorerna eller?) och sökmotoroptimerarna de onda som vill ge mindre relevant innehåll bättre synlighet i träfflistorna. Absolut finns det en skum del av sökoptimerare, eller snarare SEO-skojare, som gör allt för att fixa en länk till sin kund eller som överoptimerar sidor eller t.o.m. “jajjar”. Men det betyder inte att alla sökoptimerare är av samma skrot och korn. Så länge kunskapen om sökoptimering är så pass låg på webbyråer och hos företag med egna webbplatser kommer kunskapen hos sökoptimerare att behövas.

Axbom har däremot enligt min mening helt rätt när han säger:

Självklart räknas också till exempel länkarna in till webbplatsen – men initiativet till de länkarna ska komma från andra aktörer och inte från dig själv!

Hellre länkbeten än länktiggande eller länkköpande. Sökoptimering, eller sökbarhetsoptimering, som jag brukar kalla det för innefattar en bredare syn på sökbarhet. Nämligen extern sökbarhet via sökmotorerna och intern sökbarhet på själva webbplatsen som handlar mer om informationsdesign. Inte riktigt samma distinktion som Nikke gör men nästan. Som Nikke poängterar:

…konsulter i sökmotoroptimering arbetar på så vitt skilda sätt. Man måste därför skilja mellan extern sökmotoroptimering och sökmotoroptimering som syftar till att höja företagets interna kompetens i ämnet.

Sökoptimerare eller sökmotoroptimerare eller sökmotorpositionerare eller sökredaktör eller vad var och en vill kalla sig kan man inte dra över en kam, som tyvärr Axbom gör. Men det är alltid bra när någon rör om i grytan.

Här har ni förresten slides till ett föredrag om Skriva för webben av Per Axbom från 2005.

Ännu en nätbutik med dålig sökbarhet

Jag fortsätter att häpnas över dessa stora butiker (och andra företag) och deras storsatsning på webbplatser som saknar närmast noll sökoptimeringstänkande. Jag läser i Internetworld novemebr 2007 om Stadium som har en ny webbplats som enligt communityansvarig på Stadium Mikael Wahlberg bygger på “…e-handel, inspiration och community”. Hmmm…

Men sökoptimeringen via sökmotorerna på Nätet är bedrövlig. Milslånga URL:ar, javascriptlänkar inte bara i menyer utan även när man ska klicka på en produkt, bedrövliga titletaggar som oftast bara innehåller ordet Stadium.

För en tid sedan hade ett svenskt multinationellt företag satsat stora pengar på en avancerad flash-sajt med samma optimeringsproblem. Jag hoppades det var sista gången jag skulle behöva se sådana här sajter, men icke. Läs Martin Jönssons argumentering och min egen på Internetbrus om behovet av sökredaktörer och då helst innan man påbörjar planeringen av en webbplats.

Tack Nikke förresten för tipset om Stadium!

Japp, så var man igång med Wordpress

Efter länge och väl har jag lagt upp ny webbplats för min konsultfirma Iselid info och valet blev naturligtvis publiceringsverktyget WordPress. Jag hoppas spara avsevärd tid jämfört med den tidigare lösningen som var ren kodning.